igår kväll läste jag äntligen ut den boken jag läst i ngn vecka. bönhörd med danielle steel. och då förstår ni kanske varför jag skrev äntligen? om inte så ska jag ge er ett citat från boken:
"Hon var så vacker att det gjorde ont i hjärtat på Brad. Hur gärna skulle han inte velat vrida tiden tillbaka trettio år! Men han var väl medveten om att han aldrig skulle få Faith. Och hon hade ingen aning om att han ens tänkte tanken - hade hon det skulle hon förmodligen ha blivit ganska bestört. Men nu när de stod bredvid varandra i Central Park, han med armen om henne, tillät han sig i alla fall att drömma en liten stund. Men därvid fick det lov att stanna."
behöver jag säga hur boken slutar? jag märkte ju redan första sidan jag läste att den skulle vara urkass, men jag kan inte börja på en bok och inte avsluta den, hur dålig den än är. ikväll börjar jag på P C Jersilds Holgerssons som jag lånat av Helena, den ska nog vara ganska mycket bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar