100622

Som många av er vet så sprang jag ju Broloppet för drygt en vecka sedan. Och har ju helt glömt bort att tala om hur det gick. Hade inte haft den bästa uppladdningen inför loppet, hade tränat alldeles för lite och drack två öl (hof) kvällen innan. Men uppenbarligen var det rätt uppladdning.


Ombytt innan loppet. (Dags att putsa spegeln?)

På dagen kom det skurar titt som tätt och det blåste riktigt mycket. Satt i mina två sopsäckar (för att hålla värmen) och tänkte att det här aldrig kommer gå vägen. Tänkte att om jag inte blir förkyld efter det här så vet jag inte vad. Satsade på att komma i mål efter 2 timmar och 20 minuter. I alla fall, någon timme innan loppet så slutade det att regna och solen sken.

Började med att springa 4 kilometer i tunneln, det var ganska häftigt men efter ett tag kändes det nästan som att luften tog slut och det var så fruktansvärt kvavt av 30 000 svettiga kroppar i samma tunnel. Men när jag kom ut på bron blev det genast mycket lättare. Vinden som hade känts skitjobbig innan start blev helt plötsligt det bästa som kunde hända! Medvind! Medvind över hela bron. Ibland kändes det nästan som att jag flög fram uppför bron, och ännu lättare nerför bron. Såg på klocka att min kilometertid var mycket snabbare än normalt, och blev sjukt peppad.

Väl över bron var det drygt 5 kilometer kvar och dom blev ganska jobbiga faktiskt. Ingen medvind längre. Men jag visste att mamma och pappa väntade någonstans och även Helena och Jonatan. Så jag höll farten ganska bra ändå.

Precis innan mål ser jag mamma och pappa (som hade kommit ner bara för att se mig/oss springa!) och blev peppad igen. Försökte spurta lite in i målet men det gick väl sådär. Träffade Helena och Jonatan i målet också. Min sluttid blev 2 timmar och 22 sekunder. Min näst-snabbaste halvmara någonsin! Och kan ni fatta vad Håkan sprang på? 1 timma och 36 minuter! Så sjukt snabbt. Är så stolt.

Ja, det var väl ungefär så. Ibland fungerar det visst att vila sig i form. Och medvinden gjorde väl det hela ganska mycket lättare. Så min bästa kilometertid på ett år är från en halvmara. Haha. Har fått så många kommentarer om hur man kan betala för att springa. Dom har bara inte förstått hur underbart det kan vara. Men, det är ju deras förlust.

Och nu sitter jag här, har i en vecka varit förkyld (jag visste det!). Har dock inte ont i halsen längre men har en hosta som inte är av denna värld. Men det går nog över snart. Då ska jag jogga igen.
---