I lördags gick vi då in i vecka 29. Otroligt! Snart är det bara 10 veckor kvar!?
Igår var jag även iväg på blodflödesultraljud och tillväxtultraljud v 28+. Allt ser fortfarande normalt ut. Bebis beräknas nu väga drygt 1,1 kg (1175 gram har jag för mig) vilket innebär minus 9,7 procent och en beräknad födelsevikt på 3,1-3,2 kg. Och vet ni vad? Mini hade vänt sig och låg med huvudet nedåt! Ryggen ligger på min högra sida med rumpan upp mot revbenen. Benen och fötterna är på vänstra sidan och där är också händerna som försöker få tag på dom små fossingarna. Nu håller vi bara tummarna att hen ligger kvar så, det finns ju fortfarande plats att vända sig på igen. Nästa besök hos specialistmödravården blir i vecka 32+. Det var då Ines tillväxthämning upptäcktes och redan då låg hon på minus 22 procent, och det är väl inte så sannolikt att Mini minskar så mycket tills dess. Men man vågar ju inte ropa hej.
När jag nattade Ines igår kväll låg jag ock tänkte på vad konstigt det skulle kännas att få ett helt "normalt" barn (ja Ines var också normal men ni förstår vad jag menar, utan tillväxthämning och hjärtfel, ingen sätesbjudning) och det känns så konstigt att vi skulle ha sådan tur. Jag har inte alls varit orolig under den här graviditeten, så förstå mig rätt, men det hade som sagt känts så konstigt utan några komplikationer. Jag och Håkan pratade om det senare också, och han känner likadant. Man blir verkligen skadad och tror det värsta när man har varit med om en sådan här sak tror jag.
Mitt blodtryck låg på 110/65 så fortsatt bra. Behövde inte träffa någon läkare då allt såg bra ut, men en barnmorska konsulterade med honom innan jag blev hemsläppt. På torsdag är det dags för glukosbelastning hos vanliga mödravården.
Bjuder på en extrabild från dagens magfotande. Ines är ju alltid med mig när jag tar bilderna (hon brukar knäppa en del av dom också!) och här ville hon också stå i bara trosor och vara med på bild. Gullunge.
---
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar