Förra veckan slutade vi också helt med den vätskedrivande medicinen, efter en nertrappning på några veckor. Så nu är det bara D-droppar och Sempers magdroppar vi ger. Som alla andra barn alltså. Så himla skönt! Ett tag var det ju en hel måltid för Ines med alla mediciner. Först D-droppar och Semperdroppar, sen Impugan (vätskedrivande), Kajos (för salterna hon förlorar genom Impuganet), Spironolakton som är en tablett, där en fjärdedels tablett skulle krossas och ges utblandad med vatten eller mat (vätskedrivande OCH kalumsparande), efter operationen gav vi även alvedon fyra gånger om dygnet. Impuganen gav vi även tre gånger om dagen innan operationen och Kajos gavs morgon och kväll. Så vi (och främst Ines) är så glada att vi slipper allt det nu.
Vi tycker också att Ines har utvecklats en massa efter operationen. Om det beror på åldern och/eller att hon fick opereras vet vi inte, men förmodligen har hon inte riktigt orkat med så mycket eftersom hennes kropp fick arbete dubbelt så mycket som andra. Hon är fortfarande ganska svag i nackmuskulaturen men vi ser framsteg där också. Vi var lite dåliga på att ha henne i magläge innan operationen så det beror ju på det också, det är ju inte jättepoppis hos damen att ligga på mage någon längre stund. Efter operationen skulle hon ju inte ligga på mage på några veckor så vi har ju inte kunnat öva nu heller. Men vi har börjat lite smått ed det nu.
Just nu ligger hon och leker i babygymmet, sprattlar och tittar och har sig. Hon är så himla himla underbar! Det finns ingen unge i världen jag skulle vilja byta henne mot, trots att hon (och vi) inte fick den lättaste starten direkt. Hon är helt perfekt! Och en liten kopia av sin pappa tror vi.
Vårt lilla hjärtegull.
---
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar