måndag, oktober 29, 2007

there's just no hope for us

min arm är bedövad. ändå från ovanför armbågen och hela vägen ner till lillfingret. det känns ganska konstigt, som att den sover och inte vill vakna. ÄNTLIGEN! exemplariskt kallade hon det dessutom. nu håller jag bara tummarna för att det här kommer bli som jag tänkt mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar