Igår var det alltså dags att se vår lilla bebis för tredje gången. Och så stor den har blivit! Kunde först inte se någonting på skärmen men efter en stund såg jag bebisen. I Malmö gör alla gravida (som vill) ett tillväxtultraljud efter 32 fullgångna veckor. Barnmorskan kollade igenom hela lilla kroppen och allt ser fint ut. Hjärna, hjärta, njurar och fostervattenmängd. Bebisen ligger med både fötter och armar uppe vid ansiktet. En vig liten rackare :)
Barnmorskan sa ju sist jag var där att bebisen ligger med huvudet nedåt. Så var då inte fallet igår, utan den har rumpan nedåt, alltså i säte. Fram till vecka 36 har den på sig att vända sig om det inte ska bli vändningsförsök. Huja. Vänd på dig bebis! Den ville inte heller visa könet så vi får vänta och se om ultraljudet i vecka 18 har rätt. Kanske får vi veta redan om två veckor.
Bebisen var dock ganska liten, 22% under genomsnittet vilket är precis på gränsen till för liten - men räknas ändå till normal. Det gjorde att vi fick gå till en annan barnmorska och kolla flödet från navelsträngen till bebisen och flödet mellan mig och moderkakan. Allt ser jättefint ut till bebisen men det var en liten förträngning från mig till moderkakan vilket kan vara anledningen till att bebisen är liten. Den vägde igår 1564 gram och "borde" vägt ca 2000 gram. Nu kommer vi få gå på ultraljud varannan vecka för att se att bebisen lägger på sig vikt som den ska.
Efter blodflödesultraljudet fick jag ligga på en säng i ett rum med en CTG kopplad till magen för att se att hjärtverksamheten på bebisen var bra. Och de var det, såg jättebra ut så ingen fara där. Antagligen är bebisen bara liten. Men så här är det: När jag föddes vägde jag 2600 gram, min syster 2700 gram. Mamma fick gå på en massa extra ultraljud med mig för att jag vägde "för lite". Antagligen är det bara så att min mamma föder små barn och det gör jag också. Dom uppskattade att födelsevikten på våran bebis kommer liga på 2600-2800 gram om den fortsätter växa som den gjort hittills. Så det finns ingen anledning att oroa sig. Men jag ska visst ta det lugnt och vara uppmärksam på minskade fosterrörelser, blödningar, vattenavgång och att slemproppen (ewww) lossnar. Det finns visst en ökad risk för för tidig födsel om man har någon förträngning som jag verkade ha. Vi fick alltså vara kvar på sjukhuset i tre timmar innan vi kom hem. Puh. Och jag hade fem stycken (fyra barnmorskor och en läkare) som klämde på min mage. Fick även ta urinprov för att se om jag har urinvägsinfektion.
Men liten sparkar runt som en galning i min mage mest hela tiden (även under ultraljudet så det var svårt att se hur bebisen ser ut). Känns ändå skönt att dom är noga med att kolla upp så att allt löper på framåt.
Och så håller vi tummarna för att den vänder sig innan vecka 36.
---
vilken fin ny header!
SvaraRaderaoch jag ska hålla båda mina tummar till att er bebis växer mer och att den vänder sig innan det är dags!
Hej Sophia!
SvaraRaderaKul att höra läget med bebisen.Allt helt normalt.Du är precis som din mamma och moster,du får små barn! Oliver och Betty var 2800g och 46 och 47 cm långa och jag var också på en massa extra ultraljud för att Betty inte växte.Tittar man idag så har ju Oliver blivit 185cm lång så det har ju gått bra!!! Kramar Moster
lejnox: Tack!
SvaraRaderaMoster: Ja jag hade ju varit förvånad om det var en jättebebis :) Vi får helt enkelt inte stora barn. Elis vägde ju också 2800 g. Fick ju förresten följa hjärtat i en halvtimme igår och det pendlade mellan 144-155 mest, har för mig att du ville veta det? :)
En liten rättelse... Elis var faktiskt hela 2910 g, stora killen :-)
SvaraRaderaMen till skillnad från Mamma och Moster kan jag faktiskt föda stora barn oxå. Bjässen Siri 3775 g.
Bebben vill väl helt enkelt ha lite kött för att lägga på sig :-)
Kram A
Det är sån skillnad mellan länen vad man gör och inte gör.. och vad man får och inte får... hade gärna också gått på ett sånt ultraljud för att verkligen se att allt stod rätt till. Men men.. jag får vänta.. och vi har ju inte jättelångt kvar!! :)
SvaraRaderaAnna: Vilka bamsebebisar alltså:)
SvaraRaderaMia: Ja detvär bra att dom har extra koll. Andra får väl gå på TUL om sf-måtten stannar av?
Hej sophia! jag antar att bebisen har redan kommit nu, och undrar hur allt gick? hur mkt vägde "han" till slut?
SvaraRaderaJag håller faktiskt på går igenom exakt samma sak som du gjorde, hamnar i v.36 nu på onsdag och var på tillväxtultraljud 2 veckor sen, v.34 och bebisen vägde ca 1800 g, har kontroll en gång i veckan, de kollar till flödet och måste lämna in urinprov varje gång, sen ligga i ett rum då jag genomgår en ctg. asjobbigt, men känns skönt att man hitta nån som har genomgått samma sak som jag /jenny
Hej Jenny!
SvaraRaderaJapp, bebisen kom den 28 februari (i 38+3) och hon vägde då 2145 gram och var 45,5 cm lång. Hon mådde hur bra som helst men vi låg inne på neo några dagar för att hon skulle lära sig äta. Tyvärr visade det sig att hon har ett medfött hjärtfel men dom säger att det inte har något med tillväxthämningen att göra. Dom hittade inget fel på min moderkaka så vi vet inte varför hon blev så liten. Men hon är jättesöt och blir större och större :)