fredag, januari 04, 2008

Runners high 2007

En till sammanfattning för 2007 då. Löpningen. Så ni som är totalt ointresserade eller bara blir irriterade över min hurtighet kan ju sluta läsa nu.

Jag har såklart statistik över hela 2007, förutom längd för en stor del av januari. Så vi kan ju räkna med att jag sprang lite längre.

Antal kilometer totalt: 1267,1 km
Månad med flest kilometer: Maj (136,9 km)

Träningstid totalt: 125:16:30 timmar
Månad med flest träningstimmar: Maj (13:07:34 timmar)

Minuter per kilometer i snitt: 5,57 min/km
Månad med snabbaste kilometertid: Oktober (5,40 min/km)

Träningstillfällen totalt: 138 stycken
Antal träningstillfällen per vecka i genomsnitt: 2,7 stycken
Antal kilometer per dag i genomsnitt: 3,47 km

Uppdatering:
Tävlingar jag sprang:
1. Vårruset 5 km, Malmö, 070502. 25:23 min, 5,05 min/km
2. Göteborgsvarvet 21,0975 km, Göteborg, 070512. 2:04:52, 5,57 min/km. Placering 3844.
3. Blodomloppet 10 km, Malmö, 070529. 55:54, 5,35 min/km. Placering 100.
4. Swedbank Malmö 10 km, Malmö, 070616. 52:00, 5,12 min/km. Placering 97/758.

Favoritlöparbloggar:
Runners high and the lowest low
Jonas Joggar

Jonas Joggar bara måste ni läsa! Tyvärr har han slutat blogga nu men bloggen finns kvar att läsa. Efter att Jonas sprungit Las Vegas Marathon skriver han så här:

"Att springa ett maraton var nämligen så otroligt mycket vidrigare än jag någonsin kunnat tänka mig. Marathonlöpare, tänkte jag, är allvarligt skadade människor. Jag menar, inser du hur jävla långt 4,2 mil är? Du hinner bli småhungrig och lite kissenödig om du kör bil så långt. Om du springer 4,2 mil hinner du gå igenom hela ditt liv, ifrågasätta varenda beslut du någonsin tagit och konstatera att om det är hit de fört dig, så har du vid åtminstone ett tillfälle gjort ett allvarligt fel. Det längsta jag sprungit innan LVM var 2,1 mil och ett marathon var inte dubbelt så jobbigt. Jag skulle uppskatta att det var ungefär 10 000 gånger så jobbigt.

Ett exempel: Den där väggen alla snackar om, den som ska inträffa efter tre mil? Jag sprang in i den redan efter två och jag kan berätta, väggen är lätt, det är en bit kaka. Det som verkligen är jobbigt är det som du springer in i efter den: Avgrunden, Skärselden, Helvetet och, de tre sista kilometrarna (som jag föredrar att kalla den): En tretimmarskonsert med Rhapsody in rock på Marstrands fästning.

Innan jag började springa trodde jag att problemet med löpning är mjölksyra och att man blir andfådd. Det är det inte. Jag har nog aldrig kommit hem frustande efter ett löppass. Problemet är att efter ett tag så slutar kroppen att fungera, musklerna vägrar lyda order, lite som jag inbillar mig att det känns när man dör."


från inlägget MIN TID: 5:56.

Jag hoppas mitt marathon kommer kännas lättare. Och från att ha gått från soffpotatis till att lyckats skrapa ihop alla mil jag sprang 2007 är jag väldigt nöjd. Ganska imponerad av mig själv faktiskt. Idag är det vilodag och det ska jag fira med att gå en långpromenad.

3 kommentarer:

  1. fasen vad avis jag är på dig! själv har jag nu istället för höften, problem med höfterna. Ingen fattar varför. Men nu har jag fått en ny läkartid o hoppas på remiss vidare, Eller helst bara att de ska bli bra. Verkligen LÄNGTAR efter att få springa. Det är verkligen härligt!

    SvaraRadera
  2. Ja, det är det bästa! Idrottsläkare skulle jag rekommendera, vanliga läkare har ofta svårt att veta vad som verkligen är fel!

    SvaraRadera
  3. Ja, jag har funderat på att gå till en privat klinik, typ Medical center eller nåt. Men ska testa med vanliga. Kostar $ ju, det är inte för inte som det heter snåla smålänningar...

    SvaraRadera